Grödinge  06-09-27

EU:s konstitutionsförslag: Det fortsatta schackrandet

EU måste rätta sig efter folket!

EU:s konstitutionsförslag undertecknades den 29 oktober 2004 i Rom av EU:s stats- och regeringschefer. Det skulle sedan ratificeras, godkännas, av medlemsländerna enligt deras konstitutioner. De franska och holländska folken röstade Nej i folkomröstningarna den 29 maj resp. 1 juni 2005. Därmed skulle grundlagsförslaget ha fallit, eftersom enhällighet behövs för godkännande. En ändring av förslaget kräver en ny regeringskonferens och en ny ratificeringsprocess.

I stället för att följa folkrätten och ogiltigförklara konstitutionsförslaget utlyste EU:s stats- och regeringschefer den 16-17 juni 2005 en period av ett år för ”reflektion”. Men samtidigt fortsatte ratificeringen av grundlagsförslaget, t. ex i Luxemburg där man kunde förvänta sig ett Ja, medan den avbröts i t. ex Storbritannien, där allt pekade på ett massivt Nej.

EU:s stats- och regeringschefer vägrar helt odemokratiskt att respektera Nej i folkomröstningar liksom majoriteten i EU parlamentet, som den 19 januari 2006 avvisade ett förslag om utarbetande av ett nytt förslag. Majoriteten ”stödde därmed uppfattningen, att den befintliga texten ska bibehållas, möjligen med några tillägg (protokoll eller förklaringar) som ’tillmö-tesgår’ de uppfattningar som kommit till uttryck i Frankrike och Nederländerna.” (Kommittén för EU-debatt, 2006-01-20). I klartext betyder det, att EU-eliterna söker undvika en ny ratificeringsprocess och avser att köra över de franska och holländska folkens Nej. Men de vill avvakta det holländska parlamentsvalet och det franska presidentvalet, som äger rum i maj 2007, eftersom det skulle vara otaktiskt av EU-eliterna att svika sina folk innan de blivit valda. Det är säkrare att vänta till efter valen.

Därför ”förlängde” EU:s stats- och regeringschefer ”reflektionsperioden” med ett år på mötet den 15-16 juni i år. Tidtabellen blev tydlig: man avvaktar valen, men skall allt vara klart  2009, då en ytterligare utvidgning utöver 27 medlemmar kräver nya röstregler.

Lägligt nog har en av EU:s stormakter, Tyskland ordförandeskapet i EU första halvåret 2007 och koalitionsregeringen mellan CDU/CSU och SPD har i sin överenskommelse från den 11 november 2005 lovat att fortsätta den s.k. ratificeringen av Europas konstitutionella fördrag.  I ett tal den 22 sept. i år i Berlin fortsatte den tyska förbundskanslern Angela Merkel den linjen: ”Jag är emot att plocka ut valda delar. Det här handlar inte om att välja ut sådant som man lätt kan komma överens om och lämna resten till kommande ordförandeskap. Det handlar om att ha ambitionen att lösa helheten.” (Kommittén för EU-debatt, 06-09-25). Efter mötet den 21-22 sept. i Tammerfors med EU:s justitieministrar sade Tysklands justitieminister Brigitte Zypries :”Så fort man börjar plocka ut delar devalveras hela frågan, det är framför allt det som oroar oss. Vi vill att det konstitutionella fördraget ska kunna träda i kraft i sin helhet.” (Kommittén för EU-debatt, 06-09-25). Det är alltså inget tvivel om vad målet är.  

Alliansen för Sverige avvaktar. ”Den nya svenska regeringen kommer inte att ratificera det vilande förslaget till EU-konstitution. Det sade moderatledaren Fredrik Reinfeldt i  samband med att de borgerliga partiledarna på måndagen (25/9) fortsatte regeringsförhandlingarna.

’Det finns nu i ärlighetens namn inte någon säker konstitution att förhålla sig till, eftersom den ligger på is i hela EU-systemet’, säger moderatledaren till TT.  

Enligt Reinfeldt finns det ’en förväntan att man möjligen kan röra processen framåt’ under nästa halvårs tyska EU-ordförandeskap men han är osäker på om det kommer att vara möjligt.

’Just det faktum att många länder ratificerat kommer naturligtvis att vara en del av diskussionen men i och med att vi har nej i två länder (Frankrike och Nederländerna) måste det också ha en påverkan på processen….. Innan allt detta är utsorterat så är det svårt att veta hur vi i Sverige ska förhålla oss’, menar Reinfeldt.” (Kommittén för EU-debatt, 06-09-25)

Vi fortsätter att kräva, att de franska och holländska folkens Nej ska respekteras och att grundlagsförslaget sålunda ska ogiltigförklaras. Folkviljan måste respekteras även om folket röstar Nej. Något annat är helt odemokratiskt. Sverige måste säga ifrån i EU, att Nej:en ska respekteras och lägga in sitt veto!

Avgörande genom folkomröstning  

Skulle en ny tidsplan för riksdagsbehandlingen av konstitutionsförslaget ändå fastställas, kräver vi ett avgörande genom en svensk folkomröstning. För statsskickets regler ska inte bestämmas av politikerna själva utan av folket, som berörs och 7 miljoner röstberättigade i Sverige är fler än 349 i riksdagen!

Nätverket för folkomröstning om EU:s nya grundlag - Botkyrka