EU:s grundlagsförslag hotar vår självbestämmanderätt och demokrati

Vi fortsätter, att kräva i första hand att konstitutionsförslaget ogiltigförklaras och i andra hand en avgörande svensk folkomröstning!

EU:s konstitutionsförslag skulle ha fallit efter de franska och holländska folkens Nej i folkomröstningarna den 29 maj resp 1 juni 2005, eftersom enhällighet krävs för godkännande. Men starka krafter inom EU:s institutioner och eliter vägrar fortfarande helt odemokratiskt att respektera folkviljan vid Nej i folkomröstningar. Det framgick vid statsminister Fredrik Reinfeldts besök den 22 nov 2006 i Bryssel, där han träffade bl.a EU-kommissionens ordf Manuel Barroso och vice ordf Margot Wallström. Svenska Dagbladet skrev om det den 23 nov : ”I diskussionen frågade Margot Wall-ström statsministern hur Sverige tänkte slutföra sin avbrutna ratifikation av det konstitutionella fördraget. Sverige har ju folkrättsligt en förpliktelse att gå vidare och i riksdagen finns ett brett stöd för att godkänna fördraget. Men Reinfeldts hållning i Bryssel var politiskt undanglidande med hänvisning till att förslaget ligger på is efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna.” Sverige har inte en folkrättslig förpliktelse att gå vidare med ratificeringen (godkännandet). Tvärtom kan Sverige konstatera, att med de franska och holländska folkens Nej har konstitutionsförslaget fallit, och lägga in sitt veto av det skälet och så följa folkrätten. Men den 5 dec ratificerade Finland konstitutionsförslaget under sitt EU-ordförandeskap.

Den finska EU-ministern Paula Lehtomäki berättade i en intervju i Svenska Dagbladet den 16 nov om EU:s stats- och regeringschefers möte den 14-15 dec. ”Vi talar med alla regeringar och kommer att rapportera muntligt om hur förslaget ska kunna aktiveras på nytt. Sedan blir det Tysklands uppgift att gå vidare.” På frågan: ”Så förslaget är inte dött?” blev svaret: ”Nej, det lever och vi diskuterar det. Och i Finland blir det godkänt i riksdagen de närmaste veckorna. Vi tycker att vi har både en rätt och skyldighet att ratificera det eftersom vi skrivit på det.”

Först den 17 jan. 2007 kunde Svenska Dagbladet motsträvigt konstatera vad som gäller folkrättsligt. ”Formellt sett är dagsläget helt glasklart. Förslaget har fallit. Men tillskyndarna framhäver att en stor majoritet står bakom det…. Det handlar om att förändra de internationella fördrag som reglerar EU och som är ingångna mellan (självständiga) nationalstater och då gäller folkrättens krav på enhällighet. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna förslaget för att det skall träda i kraft.”

Och ett förändrat konstitutionellt fördrag kräver en ny regeringskonferens och en ny ratificeringsprocess enligt folkrätten. Det har också den tyska författningsdomstolen gett uttryck för. ”Den tyska författningsdomstolen har beslutat skjuta upp beslutet om huruvida den nya EU-konstitutionen står i överensstämmelse med landets grund-lag…. ’Vi ser det inte som en prioriterad fråga att fatta ett avgörande om EU-konstitutionen…. Det kommande tyska EU-ordförandeskapet tänker lägga fram en färdplan för hur ett nytt och sannolikt förändrat fördrag ska kunna träda i kraft 2009. Om förändringar görs måste såväl förbundsdagen som förbundsrådet ta ställning på nytt’, säger en talesman för författningsdomstolen till Reuters.” Kommittén för EU-debatt 06-11-01.

Men EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström framhärdar i en intervju den 17 febr 2007 i Aftonbladet om hur bl.a knuten med folkens Nej i Frankrike och Holland ska lösas upp. ” Wallström och hennes grupp/den s.k. Amato-gruppen/har inget färdigt förslag, men hon anger ändå hur en kompromiss kan se ut.

” Det första är att sluta tala om konstitution. Jag tror det var oklokt från början, säger hon.

För det andra kan man särskilja det som är nytt från det som redan ingår i gällande fördrag. Då blir det tydligare vilka förändringar som föreslås.

En tredje förändring är att bifoga ett protokoll eller liknande som betonar EU:s sociala roll. Nya områden, som klimatpolitiken, kan tas med.

Tillsammans tar de här förändringarna hänsyn till de olika invändningar som länderna har. Men inte så stora att de som sagt ja behöver fatta nya beslut.”

Det Wallström pratar om är fortfarande ett förändrat fördrag som enligt folkrätten kräver en ny ratificeringsprocess för alla 27 medlemsländerna, för det ska ju ha en substans, som tar ”hänsyn till de invändningar som länderna har”. Och konstitutionsförslagets artikel lV-442 är tydlig om protokoll och bilagor som en del av fördraget. ”Protokollen och bilagorna till detta fördrag skall utgöra en integrerande del av fördraget.” Är det bara fråga om kosmetiska ändringar som förevändning för att vända Nej i folkomröstningar till Ja i parlamenten, då är det bara ett enda odemokratiskt lurendrejeri.

Skulle en ny tidsplan för riksdagsbehandlingen av grundlagsförslaget fastställas, kräver vi ett avgörande genom en svensk folkomröstning. För statsskickets regler ska inte bestämmas av politikerna själva utan av folket som berörs och 7 miljoner röstberättigade i Sverige är fler än 349 i riksdagen. 

Grödinge 2007 – 03 – 04
Folkrörelsen Nej till EU – Botkyrka